tjockihuvet

Om jag inte hade varit jag
utan någon annan,
och hört vad jag tänkte,
ja då skulle jag blivit skogstokig......

Det ringde en kille från Teliabutiken idag.
Jag stod i kö för en ny telefon
och nu hade den kommit.

Jag har en väldigt trevlig telefonröst
(menar inte att skryta)
och hans nyhet gjorde mig ju överlycklig.

Jag trodde att jag skulle få vänta
i flera veckor
och så ringer han efter två dagar!!!!!

Hörde att han blev glad och lycklig
av mig.
Eller, av min glädje då.....
Glädje har ju en tendens att smitta.

(Som bevis kan jag berätta att han,
på lappen med mitt namn o telefonnummer,
ritat en smiley.
Det såg jag när jag fick telefonen...)

Men när jag sitter i bilen in till butiken kommer alltså tanken,
ja, den där jag talade om i början....

"Hoppas att det inte blir den trevliga killen
som ska hjälpa mig i butiken.
Han kommer bli så besviken när han ser att jag är tjock."

Egentligen vill jag inte erkänna detta.
Egentligen vill jag verkligen inte det.

Men här är jag ärlig.
Och ärlig på min tjockblogg
betyder inte bara
att inte ljuga.

Det betyder även
att inget förtiga......

Och så här pinsamt knäpp är jag!!!!

//
mini