tjockihuvet

Bortavaro från skrivandet
betyder i mitt fall:
"inte helt nöjd med livet"

Alla tankar är apselut inte intressanta
men flera är mat-relevanta
(rim??)

Dock;
i helgen reste jag "hem"
för bla 50-årskalas.
Visste att hela helgen
skulle vara "körd"
så jag bestämde mig helt enkelt
för ett pulver-uppehåll.

Men fast jag bestämde det
så gick jag runt
och kände mig misslyckad
och värdelös.

Sambon lyckades dock säga rätt saker
när jag återvände hem.
Så nu ska jag försöka sluta
vara helt värdelös
Och istället börja med mitt pulver
efter min planerade paus.

Imorgon bitti ska jag väga mig.
Inte för att inse att jag är helt värdelös,
utan bara för att ta reda på ett par siffror....

Heja mig!!

//
mini

Ikväll har jag fullföljt en vecka,
tycker jag minsann....

För jag har bestämt
att det kallas så
fast jag fuskat....

För fusket är inte fusk
utan en anpassning
så att jag lyckas.

Igår hade vi kvällskonferens
på mitt jobb.
Då äter vi tillsammans.
Hur lätt är det??

Men jag tog mitt tilltugg
och plockade sedan till mig
av lite grönsallad.

Hur ofta i mitt liv
har jag fuskat mig till grönsallad??????

Jag gjorde det för att de andra
inte skulle bry sig så jättemycket.
Och jag tycker att jag lyckades.

I alla fall,
ikväll får jag kliva upp på Gollum
och då ska vi se.

I infon jag fått
är snittet 2-4kilo/vecka.

Jag ska vara nöjd
med vad han än visar.
Det har jag bestämt.

För jag har inte tjutit efter godis,
trånat efter god mat
eller upptäckt en näve ostkrokar i min mun
på hela veckan.

Alltså har jag lyckats!!!!

Jag har lyckats med min första vecka.
Och jag är duktig!!

Sug på den du, Jante!!!!!!

//
mini

Snacka om blandade känslor.

Jag är lite orolig
att mitt hemmabygge
av denna diet
kanske ställer till det.

MEN
det som bekymrar mig
går inte att räkna i kilon
- Jag bryr mig inte
om jag går ner lite långsammare

Det som bekymrar mig
är att jag "plågar"
mig lite extra
av att få gå med värre hungerskänslor
för att jag "fyller ut"
med några köttskivor....

Och då blir summan
att jag blir glad.

Snacka om friskhetstecken
när jag inte tror att all lösning
handlar om mindre intag.

Jippi

//
mini

Jupp,
äter julmat
och julgodis
helt utan skuld.

Vet nämligen vad som väntar.....
vad jag har bestämt......

Och det konstiga är
att när jag inte behöver känna skuld,
skam eller ångest
över det jag stoppar i mig
- då stoppar jag i mig mindre.....

Värt att minnas!!!!!!!!!!

//
mini

Oj oj,
med Dotter i London
och kaos på Heathrow
kan livet bli hektiskt.

Faktiskt så pass
att jag inte hunnit med
att vara så förfärligt tjock.....

Och det är väl bra.

Klart det är bra,
säger Friska Mini.
Tjockheten är en bagatell,
det är Livet som är viktigt....

//
mini

Om jag inte hade varit jag
utan någon annan,
och hört vad jag tänkte,
ja då skulle jag blivit skogstokig......

Det ringde en kille från Teliabutiken idag.
Jag stod i kö för en ny telefon
och nu hade den kommit.

Jag har en väldigt trevlig telefonröst
(menar inte att skryta)
och hans nyhet gjorde mig ju överlycklig.

Jag trodde att jag skulle få vänta
i flera veckor
och så ringer han efter två dagar!!!!!

Hörde att han blev glad och lycklig
av mig.
Eller, av min glädje då.....
Glädje har ju en tendens att smitta.

(Som bevis kan jag berätta att han,
på lappen med mitt namn o telefonnummer,
ritat en smiley.
Det såg jag när jag fick telefonen...)

Men när jag sitter i bilen in till butiken kommer alltså tanken,
ja, den där jag talade om i början....

"Hoppas att det inte blir den trevliga killen
som ska hjälpa mig i butiken.
Han kommer bli så besviken när han ser att jag är tjock."

Egentligen vill jag inte erkänna detta.
Egentligen vill jag verkligen inte det.

Men här är jag ärlig.
Och ärlig på min tjockblogg
betyder inte bara
att inte ljuga.

Det betyder även
att inget förtiga......

Och så här pinsamt knäpp är jag!!!!

//
mini

Hmmm,
då sambon var på festligheter igår
skulle ju jag minsann få äta precis vad jag ville.

Det är ju det negativa med min sambo,
jag kan ju inte hetsäta i fred om han är hemma.

Jag är nämligen lite fin i kanten,
och hetsäter bara ensam.....

I alla fall:

Jag förberedde mig ganska väl,
köpte både halvfärdig mat
att sleva in
och godis
och chips
och indianpopcorn (ostsmak).

Maten smakade inte,
popcornen kändes inte rätt
och chipspåsen?
Ja, den orkade jag inte ens öppna.

Jag grubblade allt lite....

Jag menar hur pillemariskt
kan en självkänsla krypa på en människa egentligen.

Börjar jag inbilla mig att jag inte behöver hetsätning?????

Om det nu är så
bådar det ju gott inför min radikala storsatsning.

(Ja, jag vet att jag inte bestämt något datum än,
men det kommer......)

//
mini

Idag var jag lite ledig
så jag skjutsade in sambon till jobbet
så jag kunde ha bilen sedan.

Hade alla de där tusen
små ärenden att fixa.
Det är ju faktiskt jul snart....

Jag åkte vid åtta,
kom hem vid två.

Och inte en gång,
inte en enda gång,
kom jag ihåg att jag är tjockast i världen!!!!!

Jag bara sprang runt
gjorde mina ärenden
och trodde att jag var lika mycket värd.

Jippi!!!!

//
Mini

Fick ett litet ryck
och letade efter andra viktbloggar.
Det har jag aldrig gjort förut.

De två första jag hamnade på
var kloka, insiktsfulla och mycket givande.
De kommer jag att följa.

De hade inte bara vikten gemensamt
(även om den ena ville gå ned i vikt,
den andra bli frisk från anorexi).

De skrevs båda av två mycket unga kvinnor.

En konstig känsla,
att känna igen sig så sanslöst mycket
i texter som är skrivna
av unga kvinnor.

Det gjorde att jag kände mig väldigt gammal
och väldigt ung.

Och inte bara tjock.....

//
Mini

Jag heter så klart inte Mini.
Det är det nog väldigt få som gör....

Min kropp passar inte heller
att kallas mini
- jag är ju rejält överviktig.

Men i min förvridna värld av ätstörningar
så älskade jag detta smeknamn.
Jag fick det av en pojkvän
när jag var ungefär 17 år.

Min uppfattning då var att jag var störst av alla,
och kanske förstod han det....

För plötsligt började han kalla mig Mini.

Ingen annan har gjort det.
Ingen annan vet om det.

Och här i min hemliga, helt ärliga värld
kan jag lyxa till det
och kalla mig det.

//
Mini

Ibland funderar jag lite
på det här med kroppsuppfattning.

Jag tycker att det är så genuint konstigt
att jag kan ha en uppfattning om min kropp
som faktiskt inte överensstämmer med verkligheten.

Och inte nog med det,
jag kan VETA OM att jag har det
men ändå fortsätta.....

//
Mini

Känns som mitt nya liv börjar redan nu???

Jag tar nämligen inga snabba beslut.
Eller, nu ljög jag,
beslutet jag tog var blixtsnabbt,
men jag har inte satt planen i verket.

Brukar ju alltid hoppa på allt
jag vill genomföra
med fart och fläng.

Nu går jag och grunnar????

Jag går och funderar.
Jag planerar lite.
Jag försöker hitta de svåra partierna redan nu,
eller i alla fall några av dem.

Och jag har bestämt ett startdatum
- långt fram.

Eller, nej, visst ja,
jag har inte bestämt något exakt datum.
Det måste jag göra!!!!

//Mini